RJsson

Psykiatrin hjälper få människor.
Jag har skrivit tidigare om att många har en övertro på att psykologer ska kunna hjälpa människor. Själv har jag gått hos olika psykologer sedan 25-års-åldern och kan tyvärr säga att jag inte blivit särskilt hjälpt av dessa. Psykologer är heller inte utbildade för att hjälpa människor på konkreta sätt, fick jag nyligen reda på. De ska bara ställa olika frågor och låta patienten själv reflektera över sina problem och det är meningen att patienten själv ska komma fram till lösningar på sina problem. Paradoxen är att människor söker sig till psykologer just för att de inte klarar att lösa sina problem själva.
 
Jag hade en psykolog i 4 år som av många ansågs vara bland de bästa eller rentav den bästa. Men för mig var han en av de sämsta. Han förstod ofta inte mina problem, och ofta ställde han frågor som jag redan svarat på, ibland flera gånger t.o.m  Han var visserligen en trevlig och gemytlig person och tidvis hade vi bra kommunikation, men den värld han levde i och den bakgrund jag haft skilde sig för mycket för att han skulle kunna förstå mig annat än på ett rent teoretiskt plan och bara i vissa fall.
 
Jag var länge aktiv på ett diskussionsforum där vissa som hade stora problem med sig själva ombads att söka psykologhjälp istället för att "förpesta" forumet med sitt "eviga gnällande" Om dessa (som uppmanade till att söka psykologhjälp) hade haft mina och många andras erfarenheter av psykologer hade de fattat att psykologer långt ifrån alltid kan bidra till att hjälpa personer på konkreta sätt.
 
Det finns en hel del exempel på människor som gått hos psykologer i många år utan att ha blivit hjälpta. Ibland har patienters problem istället blivit fler eller förvärrats. Min upplevelse av psykologer har också varit att de nästan verkar ha ett intresse av att hålla patienter kvar i ett sämre mående och/ eller utanförskap. Kanske för att en del psykologer vill känna att de är förmer än sina patienter och vill ha en viss makt över deras liv, samt att de behöver behålla patienter för att kunna fortsätta ha ett jobb att gå till.
 
En anhörig sa en gång: "Psykologer har ju själva problem, det är därför de söker sig till yrket". Jag börjar luta åt att det nog kan vara så i en del fall. Att de försöker dölja sina egna problem och komplex genom att utge sig för att kunna hjälpa andra.